‍‍

‍

Mannen bakom

Jonas Granath är en man som går all in när det rör sig om…. ..ja, vad det än måtte röra sig om. Hittar han en språkkurs i Japanska på nätet, hälsar han dig på måndag med ett glatt ”Ohayō. Subarashī tsuitachideshita. San”. Övar han in en rocklåt på sin gitarr så kommer det sänkta E:et i bryggan, det som är i originalet, med 100% säkerhet att finnas med även i Jonas version. Om hans nya bil har 1000 små digitala finesser, så kan han dem alla efter en lång helg med instruktionsbok och Google. Och så vidare…

Jonas har varit snusare sedan han var ganska ung. Han GILLAR snus. Kom inte dragande med några hälsoaspekter och snick-snack om tandkött, beroendeframkallande följder eller stora överläppar. Mullbänk är vackert, Botox är replika. Snus är en viktig del av den svenska kulturtraditionen och har så varit i flera hundra år. Går vi utomsockens, kan nämnas att munken Ramón Pane, som fanns med på Columbusamerikaresa på 1490-talet, såg att indianerna inte bara använde tobaken för rökning utan även gjorde snus. Där fick ni!

”Snuspriset når aldrig upp till snusets rätta värde”, säger Jonas. I och för sig så såg jag honom svälja ett par gånger när han, på en Canada-turné med vårt band, fick betala 150kronor* för en dosa äcklig Copenhagen-snus. Men han köpte likväl; snus måste man ha!

*När jag ber Jonas korrekturläsa denna text, säger han hipp hipp men kompletterar med: Hey presto! Som av en händelse hade jag sparat kvittot från Tobacco Outlet daterat 14 september 2016. (expeditrisen hette förresten Kayla). Dosan kostade inklusive skatt $30:50. Jag vill minnas att kursen då var drygt 8 kronor, så 250:- är nog närmare sanningen…

Ja, ni förstår att det inte är vem som helst jag omtalar i denna skrift!

Början

Snus är ju så mycket mer än bara en läppförskönare och en livräddare på fickan, så för några år sedan snöade han på riktigt in på själva tillverkningen av snus. Inom loppet av några veckor hade han tillverkningssatser från ”den lille kemisten, the snus edition”, tryckkokare, frön, specialverktyg, smaksättare från beska droppar till höga C. Han hade alla uppslagsverk om ämnet och extrasurf på Google.

Snabbt märkte han dock att beställning av färdiga paket via posten inte var hans melodi. Således åter ut på nätet för att hitta de rätta plantorna och lära sig allt – ja, allt - om deras egenskaper. Sedan var det bara att rensa bort pelargonier och barnbarnens klätterställningar. Nu var han igång.

Utveckling

Att hans intresse skulle spåra ur, och att familjen skulle få leva i en djungel, det förstod vi direkt. Han smög runt med blomsterspruta, glasögon nere på nästippen och ett ”hej, lille vän, så vacker du är” till varenda tobaksplanta. Tror ni det hjälpte? Klart som fasen det hjälper med en dos nördighet när man vill bli den lokala tobaksmagnaten. Han valsade fram som en blandning av doktor Livingstone och Pablo Escobar i sin plantage – som snart växte ut ur trädgården.

Platsbrist? Det stoppar inte en tobaksodlare som fått smaken på odling för det ädlaste av syften; snusproduktion. Jonas kontaktade sin vän, tillika tidigare bandkollega, Håkan, som nu gjort en Göran Person och blivit fastighetsmagnat och månskensbonde av den större sorten. Håkan visste, och hade, råd. Nu blev det plantor i långa rader, bevattningsanläggning, trädgårdstraktorer och allsköns redskap. Step up, således.

Våren är tid för sådd, det vet alla som har ägt ett par gummistövlar. Sommaren är sol, bad och semestertid – men inte för hardcore-odlare. Tobaksplantor kräver vård och omsorg. Familjen och vännerna är också viktiga, men Nicotiana alata måste få sitt. Det kommer ingen fin-snus ur slentrian och slaraffenliv. Det skall vattnas, röjas ogräs, plockas avvikelser och det skall funderas på nya lösningar för den perfekta skörden. Så kommer hösten.

‍Skördetid

Äntligen är det skördetid och finliret kan börja. Nu följer torkning, smulning (eller vad det nu är man gör), smaksättning, provning, finkalibrering, åsiktsutbyten, mera anis och cognac, mindre lakrits och bakvänligare massa, nya aromämnen, andra salter, konstigare fuktighetsbevarande ämnen och paketering med tillhörande layout-arbete. Sedan följer release-seansen med hyllningar från snus-feinschmeckers och ryggdunkare som jag. Och där står han i mitten med den inre vetskapen om att världens bästa snus är odlad och förfinad i hjärtat av Västmanland.

Unikum

Jonas snus är inte för alla. Denna ädla skapelse är ingen kommersiell smörja sprungen ur bauta-kärl i kärlekslösa fabrikslokaler och distribuerade av bilar med hälsofreaks bakom ratten. Nej, får du en dosa Strömsholms-snus i näven, då är du utvald!

Undertecknade vill med detta få tacka för den ynnest det har varit att, via musik och stolligheter, få leva nära en ”all in-person” i så många år och fått uppleva så många roliga saker – i det stora och i det lilla, på flera kontinenter och i de märkligaste sammanhang. Efter 30 fantastiskt roliga år, lägger vi ned vårt band; RytterneRöj. Det gör vi med kärlek, glädje och i samförstånd. Det sker den 16:e augusti 2025 på vår hemmaarena; Westerqwarn. Sedan blir det fokus på annat – som snus! See you around…

_{Men strunt är strunt och snus är snus,}

_{om ock i gyllene dosor,}

_{och rosor i ett sprucket krus,}

_{är ändå alltid rosor.}

_‍

_{Gustav Fröding}

‍